LITTERATUR


ALLMÄNT:

Statens offentliga utredningar har genomgåtts, eftersom många utredningar från förra delen av 1900-talet har goda förvaltningshistoriska inledningar. Serien Arkivvetenskapliga studier och tidskriften Arkiv Samhälle och forskning har genomsökts efter förvaltningshistoriska artiklar. Däremot har jag inte gått igenom hela Svensk författningssamling. Författningarna redovisas i texten och har därför inte tagits med under litteraturen till de olika kapitlen. I regel har jag använt uppslagsböcker utan hänvisning, men om uppgiften behövt tidsbestämmas finns hänvisning inom parentes. Följande uppslagsverk har använts:

Nordisk Familjebok, andra upplagan med supplement

Svensk Uppslagsbok, första upplagan (1935- )

Bonniers Konversationlexikon andra upplagan (1950- )

Nationalencyklopedien


I Stockholms och Göteborgs tryckta kommunalkalendrar finns historiker för både kommunala och statliga myndigheter. För Stockholm har åren 1933, 1969, 1985 och 1990 genomgåtts, för Göteborg 1936, 1945, 1957, 1969, 1975, 1985 och 1994. Hänvisningarna till kommunalkalendrar finns i regel inom parentes i texten. För Malmö har upplysningar ur arkivförteckningar meddelats av stadsarkivarien. Förteckningsinledningar på Riksarkivet, Stockholms stadsarkiv och de olika landsarkiven har också utnyttjats. Krigsarkivets (KRA) beståndsöversikt 1995 har använts för militära arkiv av civilt intresse. Landsarkivet i Lund, Beståndskatalog 1: de judiciella arkiven (1987) innehåller upplysningar inte bara om domstolar utan även om stadsstyrelse, fängelse m m.

Gotland har många speciella arkivbildare och generellt hänvisas till Arkivforskning på Gotland utarbetad av Sten Körner, Tryggve Siltberg, Tommy Sundberg, 1979 (=Skriftserie utg. av kulturnämnden i Gotlands kommun, Gotlandica nr 16).

Arkivregister för Stockholms län har genomgåtts för att fånga upp kommunala arkivbildare både i staden och i mindre kommuner. Den har kompletterats med Tom Sahléns sammanställning från Sundsvalls kommun (i Arkiv i Norrland 4, 1983). Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd, en historik över Uppsala kommuns styrelse 1863-1970 (Uppsala stads historia X, 1997) har givit många upplysningar om kommunernas allmänna utveckling.

Från adelsbrev till automobil. Arkiv i väst 1 utg. av landsarkivet i Göteborg 1986 innehåller många äldre förvaltningshistoriska upplysningar. Samma gäller Arbetare och tjänstemän. Arkiv i Väst 2 1991. Björn Molin, Lennart Månsson & Lars Strömberg, Offentlig förvaltning. Stats- och kommunalförvaltningens struktur och funktioner, Bonniers 1969, ger en god översikt över förhållandena i slutet av 1960-talet. Den kompletteras av Dan Brändström, Bengt E Grimlund & Lars Ricknell, Län, landsting, kommun. Regional och lokal förvaltning i Sverige, andra upplagan 1972, Prisma. Statliga myndigheter 1986. Verksamhet, organisation, ekonomi utg av Statskontoret 1986 ger en bild av tillståndet på 1980-talet. Sveriges Nationalatlas: Infrastrukturen 1992 (Bra Böckers förlag) har också använts.



Kapitel 1 ALLMÄNNA DOMSTOLAR

Allmänt

1734 års lag. Facsimilutgåva 1941.

Kjell Modéer, Juristens källor i arkiv och bibliotek (Juridiska föreningen i Lund, 1974).

Landsarkivet i Lund, Beståndskatalog 1: de judiciella arkiven. Domstolarnas, städernas och fångvårdsanstalternas arkiv i Skåne, Halland och Blekinge, Lund 1987. Det judiciella systemet i Norrland enligt förteckningsinledning från landsarkivet i Härnösand. För en skildring av aktörer vid en mindre domstol på 1950-talet rekommenderas H K Rönbloms detektivroman Tala om rep (1958).

Ting, setting, treding på Gotland se R Steffen, Gotlands organisation, Lund 1943, Arkivforskning på Gotland s 128 samt T Siltberg, Gotlands tingsindelning genom tiderna och domstolsreformen 1618 (i Gotländskt arkiv 1991)

Birketing se C G Weibull, Skånes judiciella indelning och densamme, Dombokföringen och häradsrättsarkiven, båda omtryckta i Landsarkivet i Lund, Beståndskatalog 1. 1987.

Alf Erlandsson, Tingsfogdar och tingsskrivare i skånska generalguvernementet 1658-1683 (i Arkivvetenskapliga studier 4, Lund 1968).

Kämnärsrätt se Landsarkivets i Lund beståndskatalog 1 s 163

Ordningsrätt se Fristadsbor inför rätta utg. av Lokalhistoriska sällskapet i Norra Södermanland, Stadsarkivet i Eskilstuna 1987.

Byting se Landsarkivet i Lund, Beståndskatalog 1 s 218 Laholm, s 233 Simrishamn, s 256 Landskrona.

Hovrätt och Advokatfiskalsämbete: för arkivens innehåll se Landsarkivet i Lund Beståndskatalog 1 s 35 ff för Skånes hovrätt. Göta hovrätt i Jönköping har också advokatfiskal som egen arkivbildare till 1970, jämte en vice advokatfiskal till 1857. Enligt Nordisk Familjebok var advokatfiskal en ämbetsman vid hovrätt, kammarkollegium och kammarrätt som hade tillsyn över verkets tjänstemän och kunde åtala dem för tjänstefel. Enligt Svensk uppslagsbok 1935 var advokatfiskal kronans ombud och allmän åklagare vid samma myndigheter och fanns även vid marinförvaltningen. Enligt Krigsarkivets beståndsöversikt 6 s 95 har Advokatfiskalen vid Karlskrona flottstation har efterlämnat ett arkiv för tiden 1806-1937, advokatfiskal vid Marinförvaltningen har handlingar 1836-1949 och dito inom Sydkustens marindistrikt 1936-56 (Krigsarkivets beståndsöversikt del 6 s 95, del 1 s 301 och del 6 s 40). Riksarkivet har en förteckning över Advokatfiskalsämbetets arkiv 1886-1972, men det torde röra kammarkollegiets advokatfiskal, som finns fortfarande (Nationalencyklopedien).

Länsrätt 1979- arkivbeskrivning för länsrätten i Kronobergs län, Landsarkivet i Lund.

Avvittringsrätt art. Afvittringsrätt i Nordisk Familjebok samt förteckning i landsarkivet i Östersund. Västerbotten enligt förteckningsinledning från landsarkivet i Härnösand. J E Almquist, Det norrländska avvittringsverket (i Svenska lantmäteriet 1628-1928, 1928).

Ägoskillnadsrätt art. av A C Meurling i Arkiv Samhälle och Forskning 4 1961 s 84-87 samt förteckning i landsarkivet i Östersund.

Inskrivningsväsendet föredrag av Joachim Åkerman, publicerat av Näringslivets Arkivråd i NLA Arkivinformation nr 20 1966 s 7-18.

Kommissorialrätt Marie Lennersand, Höga herrar på visit. Kommissioner till Västernorrlands lagsaga 1670 (i Opuscula historica Upsaliensia 14, 1994. Kommissorialrätt i Ystad enligt Landsarkivet i Lund, Beståndskatalog 1 s 279.

Borgrätt Riksarkivets beståndsöversikt 4 (Kammararkivet) s 407 f.


Kapitel 2 FÄNGELSE OCH TVÅNGSARBETE

Allmänt

Samlingar af författningar och föreskrifter rörande svenska fångvården, 1892.

Sigfrid Wieselgren, Sveriges fängelser och fångvård, 1895.

Landsarkivet i Lund, Beståndskatalog 1(1987). Karlskrona s 307 ff.

Staffan Rudstedt, I fängelset. Den svenska fångvårdens historia,Tidens förlag 1994. Särskilt s 16 ff, 53, 106, 133, 141.

Stads- och häradshäkten: Ulf Lundvik, Stads- och häradsfängelser (SOU 1957:34) med hänvisning till Leonhard Rääf, Samlingar och anteckningar till en beskrifning över Ydre härad III s 13, 157 för uppgiften 1609.

Cellfängelse: Roddy Nilsson, Växjöfängelsets historia 1848-1995 utg. av Kriminalvårdsstyrelsen 1996.

Fästningsfängelser: Lunds landsarkivs beståndskatalog 1 s 308, 311, 317. Enstaka volymer rörande fästningsfångar finns i arkivet från Karlskrona flottstation (Krigsarkivets beståndsöversikt 6 s 108, 115.

Fängelseliv : Marja Taussi-Sjöberg, Dufvans fångar. Brottet, straffet och människan i 1800-talets Sverige, Författarförlaget 1986 (gäller Västernorrlands län). Taussi-Sjöberg har också beskrivit Norrmalms kvinnofängelse i art. Spinnhusliv (i Den dolda historien red. R Ambjörnsson & D Gaunt, Författarförlaget 1984).

Korrektionister i Malmö: Lunds landsarkivs beståndskatalog 1 s 319, 321, Luleå enligt förteckningsinledning från landsarkivet i Härnösand.

Korrektionshus i Karlstad: B Losman, Kvinnor, män och barn i 1800-talets Sverige, Göteborg 1986, s 74 ff.

Rasp- och tukthus 1724- samt Korrektionsinrättningen i Vadstena 1822-23 i Riksarkivets beståndsöversikt 4 (Kammararkivet) s 159.

Ankarsmedjan i Karlskrona 1853 Magnus Hollertz, Resa kring en mycket liten del av jorden, Bonniers 1949. Ankarsmedjan hade 40 platser enligt landsarkivets i Lund beståndskatalog s 307.

Arbetskompanier och kronoarbetskår: Karlskrona arbetskompani och pionjärkompani har efterlämnat några kyrkoböcker m m som förvaras i Lund. Landsarkivets i Lund beståndskatalog 1 s 332 uppger att Lund har det mesta av kronoarbetskårens arkiv, men 16 volymer från Karlskrona arbetskarlkompanier finns i arkivet efter Kommendantsämbetet (Krigsarkivets beståndsöversikt 6 s 102, 108). Första Kompaniet/Disciplinkompaniet finns på Krigsarkivet (KRA 1 s 544, del 2 s 576 f) och Vaxholms kronoarbetskår 1843-91 finns på Stockholms stadsarkiv (Arkivregister för Stockholms län). Arbetskompani förekom 1940-45 i fältregementen (KRA 5 s 254, 296, 348).


Kapitel 3 SKATT, UPPBÖRD, INDRIVNING, LAGPRÖVNING

Allmänt

Uppbördsverkens förstatligande. Betänkande avgivet av Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden 20/8 1965.

Gösta Lext, Mantalsskrivningen i Sverige före 1860, Göteborg 1968.

Per Frohnert, Kronans skatter och bondens bröd: den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775, Stockholm 1993.

Sam Hedar, Jordebok och fastighetsregistrering (i Meddelanden från Svenska Riksarkivet 1967-69).

Kommunal beskattning se Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd 1997 s 101, 140 ff. Kommunernas finanser även art. av Göte Fridh & Helge Dahlberg i Hundra år med kommunalförfattningarna s 449 ff, skatteuppbörd s 291, skogsaccis s 457, vägskatt s 457.

Kronouppbördskassör: Lunds landsarkivs beståndskatalog s 238, 202, 250 ff. Landskrona mantalskontor dito s 251.

Krigskonjunkturskattenämnd 1915-21 Arkivforskning på Gotland s 76.

Kontrollstyrelsens lokala skattekontroll PM av J P Wieselgren (utg. II 303/1959) i Riksarkivets ämbetsarkiv, enl. Nils Nilssons register över lokala och regionala statliga myndigheters arkiv i början av 1970-talet (pärm med maskinskrift, landsarkivet i Göteborg).

Omsättningsskatteavdelning 1940-49 Arkivforskning på Gotland s 76.

Accisrätt Förordningar se L G Linde, Svensk ekonomirätt, särskilt noterna 560-561. F Lagerroth, Statsreglering och finansförvaltning, Malmö 1928, s 21 ff, 58 ff (allmänt), speciellt om acciser s 33,43, 55, 60. Björn Helmfrid, Norrköpings stads historia 1568-1719 del 1 , Sthlm 1963.

Skult: förteckningsinledning, Landsarkivet i Göteborg


Kapitel 4 STADENS STYRELSE OCH FÖRVALTNING

Allmänt

Stadga om städernas administration av den 29 december 1619.

Kungligt brev av den 15 februari 1758 om borgerskapets äldste.

Nils Herlitz, Svensk stadsförvaltning på 1830-talet, Stockholm 1924, s 375 ff.

Göteborgs Jubileumspublikationer band XX, Göteborg 1923 s 131 ff.

Birger Hagård, Borås stads äldste 1830-50. En förvaltningshistorisk studie, 1954 (allmän översikt s 7-12).

H Almqvist, Göteborgshistoria I och II, Göteborg 1929, 1935.

Ann-Marie Pettersson, Nyköping under frihetstiden. Borgare och byråkrater i den lokala politiken, 1972.

Uno Westerlund, Borgarsamhällets upplösning och självstyrelsens utveckling i Nyköping 1810-1880, 1973.

Stadsadministrationen i Norden på 1700-talet. Universitetsforlaget, Oslo 1982.

Justitiarie: förteckningsinledning i landsarkivet i Östersund.

Magistraten: Landsarkivets i Lund beståndskatalog 1 s 162.

Drätselkammare: Cristina Wahlström, Rätt råd kraft dåd. Uppsala kommuns historia 1863-1970, 1997, s 50.

Stadsfullmäktige: E F Lindberg, stadsfullmäktige blir politiska (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 219 ff).

Stockholm: bemedlingskommission, brandvaktskasseadministration, båtmanshåll Stockholms kommunalkalender 1969 s 4 f, 860.

Särskilda kommunallagar Stockholms kommunalkalender 1985 s 6 f. Beredningsutskott Stockholms kommunalkalender 1969 s 21.



Kapitel 5 LÄN, LANDSHÖVDING, LANDSSTAT

Landskapshandlingar (mest räkenskaper) Riksarkivets beståndsöversikt 4.

Skånska generalguvernementet Alf Erlandsson, Skånska generalguvernementet 1658-1693 och dess arkiv. Förvaltnings- och arkivhistoriska undersökningar, Lund 1967.

Västsvenska generalguvernementet 1648-1654 Erik Dahlgren, Det västsvenska generalguvernementets 1648-1654 arkiv (i Arkivvetenskapliga studier 4, Lund 1968).

Generalguvernementet i Skåne 1801-09 Krigsarkivets beståndsöversikt 3 s 199.

Landsstaten: Bo Westerhult, Kronofogde, häradsskrivare, länsman. Den svenska fögderiförvaltningen 1819-1917, 1965.

Landshövdingen på Gotland ståthållare och militärbefälhavare samt hauptman Arkivforskning på Gotland s 69 ff. Övriga ståthållare enligt Nordisk Familjebok.

Länsstyrelsens arkivbildare 1953, 1958 och 1971 Brändström, Grimlund, Ricknell, Län, landsting, kommun. Regional och lokal förvaltning i samverkan, 1972 , med schema över sektionerna 1953-71 s 81, enheterna från 1/7 1971 s 92. Gotland och Stockholm hade annan organisation liksom Norrbottens län.

1900-talets länsmyndigheter SOU 1967:20 Den statliga länsorganisationen. Sveriges Nationalatlas, Infrastrukturen s 134. Diskussionen om den västsvenska länsindelningen se Britt Liljevall, Vänersborgs historia III, 1994, s 300 ff.

Överståthållarämbetet i Stockholm Stockholms kommunalkalender 1933 s 6 och 1969 s 688 samt förteckningsinledningar på Stockholms stadsarkiv.


Kapitel 6 STATSKYRKAN

Sockenstämma, sockennämnd -1863 Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd, 1997.

Björn Furuhagen, Berusade bönder och bråkiga båtsmän. Symposion 1996.

Statens offentliga utredningar 1967:45 Kyrklig organisation och förvaltning ger en allmän översikt från 1863: Församling s 79, kyrklig samfällighet s 83, prost s 91 f.

Domkyrkoarkiv SOU 1949:63 Betänkande med förslag angående domkyrkornas förvaltning och ekonomi. Om syssloman s 24 ff.

Arnold Sandberg, art i Arkiv samhälle och forskning nr 4, 1958.

Amiralitetskonsistorium Elvir Liedman, Amiralitetskonsistorium i Karlskrona, Lund 1960.

Domkapitel Riksarkivets föreskrifter för domkapitlens arkivvård 15/12 1962 samt utlåtande av 1940 års arkivsakkunniga 21/11 1946 (landsarkivens och riksarkivets ämbetsarkiv).

SOU 1949:63 Betänkande med förslag angående domkyrkornas förvaltning s 24 ff.

SOU 1967:45 Kyrklig organisation och förvaltning s 87 ff.

Yngve Brilioth, Svensk kyrkokunskap 1946.

Hjalmar Holmquist, De svenska domkapitlens förvandling till lärarekapitel 1571-1687, 1908.

Robert Murray, Stockholms kyrkostyrelse intill 1600-talets mitt. 1949.

Bertil Rehnberg, Eforus och konsistorium (i Gamla Hvitfeldtares årsbok 1987/88).

Yngve Stenström, Om biskops tjänst och ämbete, en studie i svensk kyrkorätt, Göteborg 1959.

Ingegerd Marell, Härnösands domkapitels arkiv och dess källor till Norrbottens kyrko- och skolhistoria (i Alphabeta varia, 1993).

Jan Liedgren, Inrättande av stiftsstyrelse i Karlstad. Ett trehundraårsminne. Karlstad 1947.


Kapitel 7 FOLKBOKFÖRING

Allmänt

Sveriges församlingar genom tiderna utg. av Skatteförvaltningen, 1989.

Rolf Johansson, Registrering av flyttare: en källkritisk granskning av svenskt kyrkoboksmaterial 1840-90 (i Scandia 1976 s 167-192).

Gösta Lext, Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946, Göteborg 1984.

Arvid Wannerdt, Den svenska folkbokföringens historia under tre sekler, en artikelserie utg. av Riksskatteverket 1982.

Karl Gustav Andersson, Folkbokföringen - historia och reform (i Arv och anor. Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven 1996 s 11 ff; i samma årsbok finns fler artiklar som anknyter till folkbokföringsmaterialet).

Astrid Forsberg, Landsarkiven och kyrkobokföringshandlingarna (i Arkiv Samhälle och Forskning 1996:3).

Beata Losman, Verkligheten bakom kyrkoböckerna (i Från adelsbrev till automobil. Arkiv i väst 1 utg. av Landsarkivet i Göteborg, 1986).

Leif Gidlöf, Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv (i Arkiv samhälle och forskning 18, 1976).

Gotlands äldre kyrkoböcker Arkivforskning på Gotland, 1979.

Utlandsförsamlingar PM av Lena Bergström, landsarkivet i Uppsala.

Amerikaförsamlingar L O Berg, "Riksarkivets arkivskatter äro icke de enda (i Sveriges släktforskarförbunds årsbok 1994 s 65).

Militära rullor: Alf Åberg, Rullföringen inom armén genom tiderna (i Meddelande XI från Kungl. Armémuseum, 1950).


Kapitel 8 TULL, GRÄNS- OCH KUSTBEVAKNING

Tullpersonal 1853 i Magnus Hollertz, Resa kring en mycket liten del av jorden, Bonniers 1949. Äldre tullräkenskaper och varuhus i städer se Riksarkivets beståndsöversikt 4 s 109 f.

Sjötullrätt i Kristianstad, sjörätt i Helsingborg Landsarkivet i Lund Beståndskatalog s 229, 247.

Gränstullkammaren i Karlstad Nordisk Familjebok, 2 uppl. supplement, art. Tullstaten. Tullmannaförbundets tidskrift Lanterna nr 10, 1978.

Gallring i lokala tullarkiv på 1800-talet samt inloppstullkammare i Karlstad Arkiv i Väst 2 utg. av landsarkivet i Göteborg 1991 s 116 f.

Tullens organisation i början av 1900-talet enligt uppslagsbok.

Tullens senare organisation Statliga myndigheter 1986 s 21, Nationalatlas över Sverige: Infrastrukturen s 137, SOU 1991:84 Smuggling och tullbedrägerier s 151.

Kustbevakning SOU 1991:84 s 153. En kustbevakningskommitté arbetade 1810 (Krigsarkivets beståndsöversikt 2 s 519).


Kapitel 9 FASTIGHETSREGISTRERING OCH FASTIGHETSBILDNING

Manus av Lars Rumar, Riksarkivet, som hänvisat till: Svenska lantmäteriet 1628-1928 1-2, Stockholm 1928.

SOU 1964:55 Organisation av rationaliseringsverksamheten på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens område s 39 f.

SOU 1969:43 Nytt lantmäteri.

SOU 1995:54 Fastighetsbildning, en gemensam uppgift för stat och kommun.

Om kartmaterialet se även Källmaterialet berättar. Bebyggelsehistorisk tidskrift 1984:7 samt Sveriges kartor i Sveriges Nationalatlas.

Joachim Åkermans artikel om inskrivningsväsendet se under kap. 1.


Kapitel 10 BERGSBRUK

Manus av Karin Nordlund-Bendixon och Grete Solberg, Landsarkivet i Uppsala, med följande litteraturuppgifter:

J A Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637-1857, Stockholm 1909 bl a om distriktsindelningen.

Stadsadministrationen i Norden på 1700-talet, Universitetsforlaget 1982.

Industri- og Bjergvaerksdrift, Universitetsforlaget 1985.

Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid bd 1, Malmö 1956.

För bouppteckningar i bergmästararkiv L O Berg, art i Släktforskarförbundets årsskrift 1994. Brottmål vid bergsting enligt Arkiv i Väst 2 utg. av landsarkivet i Göteborg 1991, s 138.


Kapitel 11. FISKE OCH VATTENBRUK

1734 års lag i facsimilutgåva 1941.

Fiskeriintendent utredning av C Winberg, landsarkivet i Göteborg, 1977-03-14, i landsarkivens ämbetsarkiv samt på Riksarkivet.

Fiskeristyrelsens rapport 1976-11-23 Fiskeadministration - ett organisationsförslag s 18.

Fiskenämnd utredning av L Lönnroth, landsarkivet i Göteborg, 1991-05-01, i landsarkivens ämbetsarkiv samt på Riksarkivet.

Fiskevärderingsnämnd: Landsarkivet i Lund Beståndskatalog s 282


Kapitel 12 SKOGSBRUK, SKOGSVÅRD OCH JAKT

1734 års lag i facsimilutgåva 1941.

H Samzelius, Kongl. Skogs- och jägeristaten 1539-1900, tryckt 1899-1902.

J E Almquist, Skogskommissionerna under det karolinska enväldet (i Svenska lantmäteriet 1628-1928, 1928).

Manus från landsarkivet i Härnösand (förteckningsinledningar).

G Nordström, Statlig skogsförvaltning till 1883 (i Skogshistorisk tidskrift 1993:2).

Göran Söderström, Skogsbruket under 160 år på Kronoparken Halle-Hunneberg (i Skogshistorisk tidskrift 1993:2).

Lars Kardell och Sixten Rehn, Skogshall - Sveriges äldsta skogsskola (i Skogshistorisk tidskrift 1993:2).

Värmländska arkiv i landsarkivet i Göteborg (i Arkiv i väst 2 utg. av landsarkivet i Göteborg 1991 s 115 f).

Skogsvårdsstyrelse se Brändström, Grimlund, Ricknell, Län, landsting, kommun s 126 samt SOU 1958:30 Skogsvården å enskilda skogar, 1964:55 Organisation av rationaliseringsverksamheten m m på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens område s 33 ff för skogsvårdsstyrelsens arbetsuppgifter.

Skogsutbildning SOU 1957:32 Statens skogsskolor.

SOU 1967:20 Den statliga länsförvaltningen.

Domänverket E von Hofsten, Historien om Domänverket, 1984 (broschyr som troligen bara finns på Ultuna och Kungliga biblioteket).

Domänstyrelsens cirkulär 13, 1962 (Ing. II 154/1962 i Riksarkivets ämbetsarkiv) ger en historik.


Kapitel 13 SJUK- OCH HÄLSOVÅRD, TANDVÅRD

Eva Eggeby, Vandringsman här ser du en avmålning av världen. Vårdande, vård och ekonomi på Danvikens dårhus 1750-1861. Avhandl. Sthlm 1996.

Bardskärare i Enköpings stads tänkeböcker = Samlingar utg. Av Svenska Fornskriftsällskapet nr 226 s 81.

Mats Höglund, S:t Sigfrids sjukhus historia, Växjö 1993.

Kommunalt sjukhus i anslutning till fattigförsörjning se Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd, 1997, s 419.

Akademiska sjukhuset i Uppsala Åke Davidsson, Akademiska sjukhuset 1867-1967, Uppsala 1967.

Paul Harnesk, Hänt under 100 år. Glimtar ur Uppsala läns landstings verksamhet 1863-1962, Uppsala 1962.

Tynelius, Erik & Anders Grönvall, Akademiska sjukhuset 1959-1979, Uppsala 1981. Foto av nybygget 1867 i Cristina Wahlström s 22.

Amiralitetssjukhuset eller Flottans sjukhus i Karlskrona I Arwin-Lindskog, Ett sjukhus i motvind, 1955 samt Krigsarkivets beståndsöversikt 6 s 155.

Garnisonssjukhus Krigsarkivets beståndsöversikt 6 s 72 ff, 207 ff, del 7 s 321 ff. Där redovisas sjukhus vid Stockholms flottstation 1825-1937, Göteborgs dito 1858-70, garnisonssjukhus i Linköping 1823-1949 m fl. Jfr kap. 51.

Serafimerlasarettet i Stockholm enligt inledning till arkivförteckningen på Riksarkivet.

Karolinska Institutet i Stockholm: striden med Uppsala se Svensk uppslagsbok 1935. I övrigt inledning till arkivförteckning på Riksarkivet.

Kommunal tandvårdsnämnd Arkivregister för Stockholms län och T Sahléns förteckning över arkivbildare i Arkiv i Norrland 4.

Kommunal sjukvård Gillis Albinsson, Sjukvården under kommunalt huvudmannaskap (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 669 f om barnmorskor, Dito s 657 om Epidemisjukvård, öppenvård till landstingen och distriktssköterskor s 668, kommunal folktandvård s 672). Wahlström, 1997, s 198 om tuberkulosdispensär i Uppsala 1905.

Länsläkare SOU 1967:20 Den statliga länsorganisationen s 106-111 samt Brändström, Grimlund, Ricknell, Län, landsting, kommun, 1972 s 116.

Medicinsk utbildning i Göteborg Sjukvården i Göteborg 200 år, red. Gösta Carlsson, 1982 s 184 f, utbildning till sjukvårdsbiträde dito s 188 f.


Kapitel 14 SJÖFART OCH VATTENKOMMUNIKATIONER

Lotskontor Krigsarkivets beståndsöversikt 1 s 259 ff som också redovisar handlingar från Östra lotsdistriktet 1799-1806, Norra och södra distrikten 1799-1830; Södra lotsdistriktets arkiv 1766-1933 finns på Krigsarkivet enligt beståndsöversikten del 6 s 345. För övriga lotsdistrikt har Krigsarkivet bara f d hemliga handlingar men för Södra även öppna handlingar bl a 100 volymer rullor, korrespondens, diarier och kartor.

Sjöfartsarkiv: Allmänt art av Lars Melchior i Arkiv i väst 2 utg. av Landsarkivet i Göteborg 1991 samt för innehållet i sjömanshusens arkiv art Värmländska arkiv s 113 i samma skrift.

Sjömän, fartyg och samhälle. Studier i bohuslänsk sjöfartshistoria 1800-1900 red. R Olsson, 1995, s 7 f redogör för arkivmaterial.

Sjömanshus Erik Dahlgren, Härnösands sjömanshus (i Arkivvetenskapliga studier 2, Uppsala 1954).

Kjell-Ove Persson, Sjömanshusarkiv (i Skånsk släktforskning 1987).

SOU 1957:29 Mönstring och registrering av sjöfolk ger en allmän historik.

Landskrona på- och avmönstringsböcker enligt Landsarkivet i Lund beståndskatalog 1 s 252.

Dito s 247 för sjörätt i Helsingborg.

Skeppsmätning A Andersson, Om svensk skeppsmätning i äldre tid (i Sjöhistorisk Årsbok 1945-46).

Kontroll av lanternor m m Nautisk-metereologiska byrån enligt Krigsarkivets beståndsöversikt 1 s 337 f; del 2 s 684 redovisar räkenskaper.

Sjöbefälsutbildning: Navigationsskola i Karlskrona 1829-62 enl. Krigsarkivets beståndsöversikt 6 s 109, del 2 s 689 om 28 vol. från navigationsskolornas premiekassor. Material från skeppsgosseskolor redovisas i KRA 6 s 266, 311.

Olof Traung red., Navigationsskolornas historia, 1941.

A Söre, Från Machinistsamfundet 1848 till Svenska Maskinbefälsförbundet 1951, 1951.


Kapitel 15 VÄGAR, GATOR, BROAR, KOMMUNIKATIONER OCH LANDTRANSPORTER

1734 års lag i facsimilutgåva 1941. De förträffliga svenska vägarna 1720 omtalas av holländaren Effen, som reste med skjuts från Ystad till Stockholm tillsammans med en prins av Hessen (Le Misantrope par M V E** del 2, Haag 1726, jfr art. i Historisk Tidskrift årgång nr 13).

Brobyggnadskommitté: Landsarkivet i Lund beståndskatalog s 194.

Vägverket se historik i SOU 1965:43 Statens trafikverk.

Vägverkets regionala byggnadsdistrikt Sture Kristiansson, Framtagande av en myndighetsanpassad arkivhandbok. En översyn av arkivvården vid statens vägverks regionala byggnadsdistrikt (i Arkiv samhälle och forskning nr 22, 1980).

Bilar, motorfordonsregistrering Kenneth Hänström, Bilen i arkivet (i Nordiskt Arkivnytt 1997:1 s 5) och Sven Alexandersson, Bilhistoria i gamla arkivalier (i Arkiv i Väst 1, 1986 s 185 ff). SOU 1965:42 Körkortet och trafikutbildningen.

Spårvagn och buss Bengt Svenssons art i Hundra år med kommunalförfattningarna s 254 ff samt Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd, 1997, s 170, 191 f. Stockholms och Göteborgs kommunalkalendrar 1969.

Vägskatt Hundra år med kommunalförfattningarna s 457, Wahlström s 146.

Vägnämnd PM av Marianne Nilsson, Landsarkivet i Vadstena (stencil).

Trafiksäkerhetsverket Statliga myndigheter 1986.


Kapitel 16 TILLVERKNING, KONTROLL, INDUSTRISTÖD

Perukmakarskrået i Göteborg och hårpigorna Kvinnoröster ur arkiven, Arkiv i Väst 4 utg. av Landsarkivet i Göteborg 1993 s 36.

Hall- o manufakturrätt art av L-O Berg i Stockholms stads arkivnämnds årsberättelse 1967.

Stämpling av socker och papper: räkenskaper i Uddevalla rådhusrätt F XVIa:5, landsarkivet i Göteborg.

Kronobagerier, kronokvarn Krigsarkivets beståndsöversikt 6 s 91 f, 104, 107, 116, 118, 166 redovisar material. Kronobageriet i Stockholm har efterlämnat handlingar hos arméns intendenturförråd (KRA 7 s 223).

Örlogsvarv Krigsarkivets beståndsöversikt 6 s 159, 174, 267 ff, 273.

Skifferoljeverket Krigsarkivets beståndsöversikt 1 s 295 f, KRA 2 s 690.

Kronobrännerier jfr litteratur i kap. 38 Nykterhet.

Riksbankens regionkontor Statliga myndigheter 1986 s 361. Olof Jägerskiöld, Riksbanken och dess arkiv (i Arkiv Samhälle och forskning 17, 1975, s 20. Ingemar Nygren, Kreditinstituten i Göteborg 1820-75 (i Göteborg förr och nu 1982 s 113 f, 131 om Riksbankens utlåningskontor i Gbg från 1824.

FFV enligt Statliga myndigheter 1986 s 316 och Krigsarkivets beståndsöversikt 1 s 404, 469, KRA 7 s 248, 280 f.

Företagarföreningar SOU 1967:20 Den statliga länsförvaltningen s 94.

Jan Dahlin, Kring framväxten av en svensk lokaliseringspolitik. Småindustri och statligt företagsstöd 1930-54. Licentiatavhandl. Historiska institutionen i Lund, 1996.


Kapitel 17 HANDEL

Auktionskammare i Ystad 1710-1876, Skanör-Falsterbo 1775-1942, Karlskrona 1776-1906 enligt Landsarkivet i Lund, Beståndskatalog 1 s 279, 268, 189.

Pantlånekontor i Uppsala: Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd, 1997, s 80 f med ritning till vacker byggnad 1884 samt s 98 ff.

Handelssocietet i Karlskrona 1770-1838 och handelsförening i Karlshamn 1852-63 enligt Landsarkivets i Lund beståndskatalog 1 s 195, 180.

Handelskammare SOU 1967:20 Den statliga länsförvaltningen s 94.


Kapitel 18 LANTBRUK OCH TRÄDGÅRDSSKÖTSEL

Hushållningssällskap Historik i SOU 1964:55 Organisation av rationaliseringsverksamheten m m på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens område ger historik. Råd och anvisningar för hushållningssällskapens arkivvård utg. av Riksarkivet 1960 (=Meddelanden från Riksarkivet, broschyr nr 4).

Jan Stattin, Hushållningssällskapen och agrarsamhällets förändring. Utveckling och verksamhet under 1800-talets första hälft. Uppsala 1980.

Utbildning: K Rydå, Boken och plogen. Lantbrukets skolor under 150 år. 1981.

H Juhlin Dannfelt, Matrikel öfver styrelsemedlemmar, lärare och elever vid Ultuna lantbruksinstitut 1849-1899, Linköping 1899.

N J Hultgren & S O Rodhe, Matrikel över styrelsemedlemmar, lärare och elever vid Ultuna lantbruksinstitut 1848-1932, Uppsala 1932.

Inledning till arkivförteckning över mejeriskolan i Huså, Landsarkivet i Östersund.

Markanvändning Lappfogdens arkiv i utredning av H Petrini 1949 (Ing. II 866/1949 i Riksarkivets ämbetsarkiv).

Egnahemsideologin i början av 1900-talet Nils Edling, Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900. Carlssons förlag 1996. Olle Gellerman, Staten och jordbruket 1867-1918, 1958.

Tomas Germundsson, Landsbygdens egnahem. Egnahemsrörelsen, småbruket och landskapet i sydsvenskt perspektiv, 1993.

Artikel om Per Jönsson Rösiö i Riksens arkiv - det gamla som det nya. Årsbok för riksarkivet och landsarkiven 1994 s 264.

Egnahemskommitté Hundra år med kommunalförfattningarna s 570.

Militär egnahemsstyrelse Krigsarkivets beståndsöversikt 2 s 542 redovisar 4 vol. handlingar från Karlsborg och Såtenäs i Västergötland.

Jordbruksstämma efter Tage De la Motte, Vilka arkiv är kommunala? 1958.

Åkerfogde 1900 Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd , 1997, s 73, 104.

Jordbrukskommission Hugo Karlsson, Jordbrukskommissionen i Västernorrlands län och dess arkiv (i Arkiv samhälle och forskning 12, 1970).

Ägoskillnadsrätt i Skåne Anna Christina Meurling, art i Arkiv samhälle och forskning 4 1961. För Jämtland se inledning till arkivförteckning, Landsarkivet i Östersund.

Odlingsnämnd Tage de la Motte, Vilka arkiv är kommunala? 1958.

Kolonisationsnämnd Inledning till arkivförteckning, Riksarkivet. SOU 1922:22 och 32 ger förhistorien.

Smör- och ostprovning inledning till arkivförteckning, Landsarkivet i Östersund.

Arrendenämnd PM av Nils Nilsson (ing. II 766/59) i Riksarkivets ämbetsarkiv, myndighetsdossierer 1958-66.

Lantbruksnämnd Brändström, Grimlund, Ricknell, Län, landsting, kommun, 1972, s 124 f. SOU 1964:55 ger historik. Utredning av L Lönnroth 1991, finns i landsarkivens och riksarkivets ämbetsarkiv.


Kapitel 19. ALLMÄN SKOLA

Stadsskola Bengt Sandin, Hemmet, gatan, fabriken eller skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600-1850. Avhandl. Lund 1986 (handlar mest om Stockholm).

Läroverk Christina Florin & Ulla Johansson, " där de härliga lagrarna gro", 1993 s 89 uppställning över skolformer på 1910-talet, s 95 om Läroverksbyrån.

Eforus Bengt Thelin, Exit eforus, Stockholm 1981.

Flickskola Gunhild Kyle, Svensk flickskola, 1972.

Folkskola Olof Em. Olsson, Göteborgs folkskolor 1858-1958, 1958. S 124 om Högre folkskola.

Christina Florin, Kampen om katedern. Feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860-1906. Avhandl. Umeå 1987.

Margaretha Mellberg, Pedagogen och det skrivna ordet. Skrivkonst och folkskollärare i Sverige 1870-1920, Göteborgs historiska institution, 1996. Utbildning i lankastermetod på landsbygden omkring 1830 se B Losman, Kvinnor, män och barn på Sveriges landsbygd under 1800-talet, Göteborg 1986.

Nomadskola art av Lennart Lundmark i Populär Historia 1998:4, dens. Så länge vi har marker. Samerna och staten under sexhundra år, Rabén Prisma, 1998.

Kyrklig söndagsskola SOU 1967:45 Kyrklig organisation och förvaltning s 63.

Borgarskola Minnesskrift vid Malmö Borgarskolas 75-årsjubileum, Malmö 1949.

Yrkesskola Skola i förvandling. Göteborgs allmänna skolstyrelse och dess förvaltning 1958-89 s 61.

Praktisk realskola Bengt Svensson, Primärkommunerna och undervisningsväsendet (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 678).

Folkskoleseminarium t ex Gottfrid Sjöholm, Folkskoleseminariet för manliga elever i Göteborg 1843-1956, Göteborg 1957.

L A Cederbom, Skara folkskoleseminarium 1842-1935, Skara 1934-35. Norrlands seminarier enligt förteckningsinledningar från landsarkivet i Härnösand.

Lärarhögskola Erik Blix, Jon Naeslund, Ingemar Nilsson, Ove Serrander, Lärarhögskolan i Stockholm 1956-1996.

Seminarier för huslig utbildning SOU 1945:4 Betänkande angående den husliga utbildningen avgivet av 1941 års befolkningsutredning, SOU 1957:28 Lärarutbildningen på det husliga området.

Fackskolan i Uppsala Cristina Wahlström 1997 s 219, 224, 235.

Förskoleseminarier SOU 1960:33 Förskollärarutbildningens organisation.


Kapitel 20 FATTIGVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Christina Unger, Makten och fattigdomen. Fattigpolitik och fattigvård i 1600-talets Stockholm. Avhandling, 1996.

Hospital Conny Blom, Tiggare, tidstjuvar, lättingar och landstrykare. Studier av attityder och värderingar i skrån, stadgar, ordningar och lagförslag gällande den offentliga vården 1533-1664. Avhandling, 1992.

Hospitals- och arbetsdirektion i Karlskrona Landsarkivets i Lund beståndskatalog 1 s 192.

Fattigvård i praktiken Karin Hansson-Preusler, Den kommunala fattigvården i arbete (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 129 ff; om Stockholms fattigvårdsnämnd s 131, om roteindelning s 132 ff).

Fattigvård på landsbygden under första delen av 1800-talet B Losman, Kvinnor, män och barn på Sveriges landsbygd under 1800-talet, Göteborg 1986.

Fattigvård i staden Ulla Johansson, Fattiga och tiggare i Stockholms stad och län under 1700-talet. Avhandling, Stockholm 1984.

Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd, 1997, kap. IX Från fattigvård till social omsorg s 403 ff; även s 43 om sockennämnd som fattigvårdsstyrelse, s 407 f om anstaltsnämnd 1893- (inre fattigvård).

Fattigvårdsdirektioner i mindre städer se Landsarkivet i Lund, Beståndskatalog 1 s 180 Karlshamn 1815-62, s 202 Sölvesborg, s 247 Helsingborg 1776, s 219 fattigvårdsnämnd i Laholm 1781-1842.

Samvetsnämnd efter Tage De la Motte, Vilka organ är kommunala? 1958.

Försörjningsinrättningar i Stockholm Hundra år med kommunalförfattningarna s 139, kommunalkalendern för Stockholm 1969 s 213. Wahlström s 420 beskriver arbetshus.

Utbildning Bengt Svensson, Socialinstitutens uppkomst (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 335 ff).


Kapitel 21 KOMMUN

Byarkiv Bertil Åstrand, Byarkiv och skråarkiv i landsarkivet i Lund (i Arkivvetenskapliga studier 4, Lund 1968 s 361).

Förhistoria Fritz Kaijser, 1862 års kommunalförordningar i Hundra år med kommunalförfattningarna s 11 f. Sockennämnd Cristina Wahlström s 39 ff.

Allmänt Tage de la Motte, Vilka organ är kommunala? (i Social och kommunal förvaltning. Uppsatser utgivna av Sydsvenska socialinstitutet i Lund, 1958).

Stenciler sammanställda av Marianne Nilsson, landsarkivet i Vadstena, och Urban Johansson, kommunarkivet i Norrtälje. Lista över kommunala arkivbildare sammanställda av Tom Sahlén, Sundsvalls kommun (i Arkiv i Norrland 4).

Hundra år med kommunalförfattningarna 1862-1962, en minnesskrift utg. av Svenska Landskommunernas Förbund, 1962 särskilt S U Palme, De första kommunalstämmorna s 108, med bild från kommunalstämma s 173, dens. De första kommunalfullmäktigevalen s 285 ff, T Tapper, Kommunalkontoren börjar arbeta.

Speciallagar för Stockholm Stockholms kommunalkalender 1985 s 6 f.

Distriktsstämma efter De la Motte, Vilka organ är kommunala?

Skatt Göte Fridh o. Helge Dahlberg i Hundra år med kommunalförfattningarna s 449 ff, skogsaccis s 455, vägskatt s 457, skatteuppbörd s 291. Jfr Wahlström 1997 s 140, 145 f.

Kommunala revisorer Stockholms kommunalkalender 1969 s 38 ff.

Valnämnd S U Palme, De första proportionella valen (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 231 ff). Rösträtt och val Wahlström 1997 s 55, 121 ff, 124 f.

Ny vallag SFS 1972:620. Nr 706 upphävde 1920:796 om val till riksdagen och 1930:253 om kommunala val.

De första kommunanställda Wahlström, 1997, s 135 ff.

Vårdhem för personer som inte kan bo på ålderdomshem/servicehus drevs tidigare av landsting men uppgiften flyttades enligt socialtjänstutredningens slutbetänkande SOU 1974:40 s 154 till kommunerna.

Kommunsammanslagningar Brändström, Grimlund, Ricknell, Län, landsting, kommun, 1972.

Inkorporering, kommundelsnämnder Wahlström 1997, s 303 ff, 318 ff, 332 ff, 470.

Bengt Svensson, Inkorporeringarna samt dens. Storkommunerna (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 289 ff, 390 ff).


Kapitel 22 LANDSTING

Allmänt Brändström, Grimlund, Ricknell, Län, landsting, kommun, 1972.

S U Palme, De första landstingen, Göran B Nilsson, Landstingsfrågor i riksdagen, L Goth. Nilsson, Ett landstingsmöte på 1930-talet (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 121 ff, 161 ff, 306 ff).

Gunnar Demitz-Helin o. Allan Tengsand, Landstinget i Skaraborg 1963-1987 har en del principiella resonemang om landsting s 11 ff, 142 ff.

Sjukvård Gillis Albinsson, Sjukvården under kommunal huvudman (i Hundra år med kommunalförfattningarna; om barnaföderskor särskilt s 644).

Ridande polis Jan Dahlin & Anna Svenson, Brott i arkiv (stencil från Landsarkivet i Lund 1994).

Markegångssättning L Jörberg, A history of prices in Sweden 1732-1914, 1972.

Riksarkivets beståndsöversikt 4 s 171.


Kapitel 23 OMSORG FÖR HANDIKAPPADE

Allmänt: Staffan Förhammar, Från tärande till närande: handikapputbildningens bakgrund och socialpolitiska funktion i 1800-talets Sverige, Stockholm 1991. Dens. Organiserad filantropi i Sverige under 1800-talets senare del: exemplet hjälp till handikappade (i Scandia 1995:2) Pågående projekt enl. art. Aktuella tendenser inom filantropiforskningen (i Historisk tidskrift 1997:1).

Hjortedhemmet I Betanien. Minnesskrift utarbetad av J. Östberg m fl 1869 samt Axel Åsberg, Hjorted - vad arkiven berättar. 1970, s 260.

Johannesberg: Olof Seger, Emanuella Carlbeck, en pionjärs levnadsteckning, Mariestad 1945, Ann Wiking, Johannesberg, en vårdhistoria, Mariestad 1996.

Drottning Sofias stiftelse Gunnar Sjöström, Annetorpshemmet och dess föregångare 1882-1982.

Rikscentraler för hjälpmedel Statliga myndigheter 1986 s 205. Utredning av Riksarkivet 14/6 1977.


Kapitel 24 POLISER, ÅKLAGARE, TRYCKFRIHETSOMBUD

Jan Dahlin & Anna Svenson, Brott i arkiv (stencil från landsarkivet i Lund 1994).

Statspolisen 1933-64 Stockholmsavdelningen på Riksarkivet, inledning till arkivförteckningen av Tommy Eriksson.

Praktiskt polisarbete Kjell Bergman, Poliser mellan klassförtryck och brottsbekämpning. Avhandling Göteborg 1990.

Poliskammare SOU 1951:8 Betänkande angående polis- och åklagarväsendets organisation. Karlstad enligt Arkiv i Väst 2, 1991, s 118.

SOU 1961:34 Huvudmannaskapet för polisväsendet m m redogör även för äldre utredningar om polisväsendet och ger allmän historik.

Militär polis Krigsarkivets beståndsöversikt 3 s 383, 6 s 257, 7 s 415.


Kapitel 25 KONTROLL AV RESANDE

Anna-Brita Lövgren, Material om resande (i Skånsk släktforskning 1987). Om norska och baltiska flyktingar under andra världskriget se även SOU 1946:44 Den offentliga arbetsförmedlingen under krigsåren s 106 ff.


Kapitel 26 HÄLSO- OCH MILJÖSKYDD

Karantänsinrättning Lars Öberg, Känsö karantänsinrättning 1804-1933, Göteborg 1968; för karantänsplatser längs ostkusten Riksarkivets förteckning över Karantänskommissionerna på östra kusten 1831-1857, serie E III Rapporter 1831-39. Dessa karantänsplatser tycks inte ha efterlämnat egna arkiv. Furusund i Roslagen har efterlämnat två volymer 1847-56 (Arkivregister för Stockholms län) Arpå i Karlskrona skärgård 1 volym 1847-57 (Krigsarkivets beståndsöversikt 2 s 582).

Karantänsbefälhavares handlingar Landsarkivet i Lund Beståndskatalog 1 s 180 (Karlshamn), 194 (Karlskrona), 219 (Laholm), 233 (Simrishamn), 264 (Lund).

Hälsovårdsnämnd 100 år för hälsan utg. av Göteborgs hälsovårdsnämnd 1975. Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd, 1997, kap. Kommunal hälsovård s 440 ff. Renhållning och återvinning Ola Wetterberg & Gunilla Axelsson, Smutsguld eller dödligt hot. Renhållning och återvinning i Göteborg 1864-1930, utg av Renhållningsverket i Göteborg 1995. Hundra år med kommunalförfattningarna s 143 f (bild s 76 f). Hans Bjur, Vattenbyggnadskonst i Göteborg under 200 år utg av Göteborgs VA-verk 1988.


Kapitel 27 DJUR

Hästavel Carl Platen, Flyinge stuteri. Eccus 1982.

Henry Waxberg, Strömsholms stuteri. LT:s förlag 1964.

Ernst E Areen, Ottenby (Acta Oelandica VI) Ölandsklubbens förlag.

Uppgifterna om hästavel och premiering ur PM av Gunilla Ehnström och Maria Malmgren, Landsarkivet i Uppsala.

Remonteringsväsen Krigsarkivets beståndsöversikt 1 s 209 ff.

Arméns rid- och körskola Krigsarkivets beståndsöversikt 7 s 86 ff samt handlingar enligt del 1 s 45, 49.

Arméns brevduveväsende efter Björn Holmberg, Arméns förband, skolor och staber, 1993 s 93 och Krigsarkivets beståndsöversikt 6 s 219.

Hundskola Krigsarkivets beståndsöversikt 1 s 79 samt inledning till arkivförteckning på Riksarkivet för Statens Hundskola.

Länsveterinär SOU 1967:20 Den statliga länsförvaltningen s 111-114.

Militär veterinärorganisation Krigsarkivets beståndsöversikt 1 s 109 f, 120, 125 samt olika kavalleriregementen m fl.

Besiktningsveterinär PM angående distrikts- stads- och besiktningsveterinärers arkiv 7/10 1963 av R Swedlund och I Lauritzon (dnr 440/63) i Riksarkivets ämbetsarkiv samt Statliga myndigheter 1986.


Kapitel 28 POSTEN

Bonniers konversationslexikon hänvisar bl a till N Forsell, Svenska postverkets historia I-II, 1936, E Grape, Svensk posthistoria, 1941.

SOU 1962:52 s 23 beskriver dåvarande organisation. Statliga myndigheter 1986

Sveriges Nationalatlas: Infrastrukturen, 1992.

Lokala postföretag till 1947 enl. art. i Svenska Dagbladet 22/1 1995.

Lennart Jarnhammar, Järnvägsposten. Page One Publishing AB, 1996.

Utredning rörande arkivering och gallring av äldre handlingar m m vid postdirektioner och postanstalter av A Häggbom 28/2 1963 (Ing II 172/631 i Riksarkivets ämbetsarkiv). Riksarkivet har fattat omfattande gallringsbeslut (nr 693 år 1979 samt 1993:18-20) för den regionala och lokala verksamheten.

Post- och rådhusrätter enligt landsarkivets i Lund beståndskatalog 1.



Kapitel 29 JÄRNVÄGEN

Skildring av järnvägsresa Göteborg-Stockholm i Ett år hos Fredrika Bremer av Margaret Howitt 1867 s 10 ff. Facsimilutgåva, Rediviva 1984.

Statsbanekommissionens betänkande och förslag angående statens järnvägars ekonomi 1921 s 102.

SOU 1949:62 Betänkande angående statens järnvägars organisation Del II: Lokalförvaltningen och biltrafiken.

Bengt Svensson, Det kommunala engagemanget i järnvägar (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 147 ff). Sveriges Nationalatlas, Infrastrukturen, 1992.

Lena Ånimmer, Sveriges Järnvägars Tjänstemannaförbunds arkiv (i Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1994 s 269).


Kapitel 30 TELEGRAF, TELEFON OCH RADIOSÄNDNING

Riksarkivets omfattande gallringbeslut 1993:21 för televerkets tekniska dokumentation 1925-93 ger många upplysningar om lokala enheter.

Organisation 1975-79 enligt Statskalendern 1979 och Statliga myndigheter 1986 s 122 f. Rundradioområden enligt Sveriges Nationalatlas, Infrastrukturen.

Historik i Magnus Karlsson, The liberalisation of telecommunication in Sweden: technology and regime change from the 1960s to 1993. Linköping 1998.


Kapitel 31 BYGGNADER OCH BOSTÄDER

Allmänt F Bedoire & E Stavenow-Hidemark, Arkivguide för byggnadsforskare, Stockholm 1975.

Fästningar Björn Holmberg, Arméns förband, skolor och staber, 1993 s 110 ff.

Inkvarteringskommission Karlshamn, Karlskrona Lunds landsarkivs beståndskatalog 1 s 180, 194.

Byggnadsnämnd utförlig historik över Stockholms byggnadsnämnd i kommunalkalendrarna.

Bostadsinspektion och bostadförsörjning i kommunal regi Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd s 89 om bostadsinspektris i Uppsala, 385 ff, bostadsförsörjning s 390 ff, om Stadsbyggmästare i Uppsala 1877- , även om stadsarkitekt och stadsingenjör. För Göteborg se 100 år för hälsan utg. av hälsovårdsnämnden i Göteborg 1975.

Alf Johansson, Bostadspolitiken (Hundra år m kommunalförfattningarna s 554 ff).

Hyresnämnd Hundra år med kommunalförfattningarna s 333.

Länsarkitekt I Jonsson, Bebyggelseplanering i äldre tid, 1975.

Pensionärshemsstyrelse i Uppsala Wahlström s 416.

Förmedlingsorgan Utredning av Tom Sahlén, Sundsvalls kommun, 1994-05-31.

Länsbostadsnämnd Brändström, Grimlund, Ricknell, 1972, s 120 f.

Byggarbetsnämnd från 1960-talet för frivillig säsongutjämning av byggindustrins arbetskraft, 5-9 personer som representerade arbetsmarknadsverket, arbetsgivare, byggnadsarbetare och kommuner se Brändström, Grimlund, Ricknell s 122.

Erik Wannfors, Stadsplanelagen 1907 och dens. Nya lagar för planläggning och byggenskap (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 214 ff, 411 ff).

Slottstillsyningsman se Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven 1994 s 116.


Kapitel 32 FÖRSÖRJNING

Kronomagasin i Karlstad B Losman, Kvinnor män och barn på Sveriges landsbygd, 1986, s 31.

Torg Brita Englund, Torghandel (Hundra år m kommunalförfattningarna s 249 f).

Kristid Sten Nordin, Karbennings kristidsnämnds historia och arkiv (i Arkiv samhälle och forskning 1992:3, jfr 1993:1 s 82).

Tage Tapper, Andra världskrigets kommunala krisorgan (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 331).

Lennart Friberg, Studier i kristidsförvaltningens organisation och struktur 1939-1945, Stockholm 1973.

Livsmedelsnämndens problem i Västra Frölunda se Lejonspår . . . . Inte bara Göteborg. Dokument från införlivade kommuner. Göteborgs stadsarkivs skriftserie 1, 1996, s 35 f. Fiskaffären i Uppsala enligt Wahlström 1997 s 94.

Pågående avhandlingsarbete om livsmedelsnämnder av Börje Björkman vid Institutionen för humaniora i Växjö (enl. P Aronssons art i Historielärarnas förenings årsskrift 1996/97 s 18).

Priskontor Statliga myndigheter 1986 s 165.

Spannmålslagerhus PM av Gunilla Ehnström och Maria Malmgren, Landsarkivet i Uppsala.

Lokal värderingsnämnd arkiv hos länsstyrelse enl. Nils Nilssons register. Krigsarkivet har en volym protokoll från lokal värderingsnämnd i Norrköping 1936-46 och en för Västernorrlands län 1938-46 (Krigsarkivets beståndsöversikt 1 s 486).

Krigsmansfamiljer SOU 1939:26 Sociala försvarskommitténs betänkande. Kerstin Abukhanfusa, Beredskapsfamiljernas försörjning: krigsfamiljebidragen i teori och praktik, Stockholm 1975.

Familjebidragsnämnd Hundra år med kommunalförfattningarna s 332.


Kapitel 33 BARN OCH UNGDOM

Barnhus L Lönnroth, Barnhusbarn i arkiven (i Inte bara kyrkoböcker. Sveriges släktforskarförbunds årsbok 1990). Riksarkivets beståndsöversikt 4 s 169 om barnhusarkiv i Stockholm, Lidköping, Malmö, Uppsala. Barnhus och barnhusskola vid Karlskrona flottstation med arkivmaterial 1764-1871 (Krigsarkivets beståndsöversikt 6 s 91, 97).

Ungdomsbegreppet Henrik Berggren, Seklets ungdom. Retorik, politik och modernitet 1900-1939, Tidens förlag 1996.

Överförmyndare SOU 1970:67 Förmynderskap.

Överförmyndararkiv vid rådhusrätt och magistrat se Landsarkivet i Lund Bestånds-

katalog 1 : Helsingborg 1861-1900, Kungsbacka 1916-52 (s 216). För kommunarkiv se t ex Alnö kommun 1942-67 (Arkiv i Norrland 4). Riksarkivets råd om gallring 1976-03-18 betraktar arkiven som kommunala.

Arbetsstugor Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd, 1997 s 219.

Barnavårdsnämnd Lennart Karlsson, Hur genomfördes barnavårdslagen? (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 325 ff) samt dens. Barnavården (s 619 ff, 626).

Barnavårdsombud se SOU 1963:30 Länsförvaltningen samt Från rotegång till socialtjänst. Så utformades sociala enhetens verksamhet. En historisk tillbakablick sammanställd av Sven F Ljung utgiven av Landstinget i Älvsborgs län, Omsorgsnämnden, 1991 s 120.

Eftervårdskonsulent SOU 1963:30 Den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens område s 25, 93.

Ungdomsfängelse Staffan Rudstedt, I fängelset 1994 s 163 f, 181 f.


Kapitel 34 MÖDRA- OCH FAMILJESTÖD

Barnmorskor Emil Jerlov, Barnmorskeläroanstalten i Göteborg 1856-1956, Gumperts förlag, 1957, är kritisk mot forna tiders hjälpgummor, men författaren var också lärare vid anstalten i Göteborg. Pia Höjeberg, Jordemor. Barnmorskor och barnafödande i Sverige, 1981, ger en mer positiv bild av jordegummorna, men så är författaren också barnmorska. Inga barnföderskor på lasarett enligt Hundra år med kommunalförfattningarna s 644.

Lisa Öberg, Barnmorskan och läkaren. Kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870-1920, Ordfront 1996.

Mjölkdroppar och barnavårdscentraler Gena Weiner, De olydiga mödrarna (i Historisk tidskrift 1992:4 s 488 ff) samt Gena Weiners avhandling De räddade barnen: om fattiga barn, mödrar och fäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940, Uppsala 1995.

Hemhjälpsnämnd Sune Eriksson, Den sociala hemhjälpen (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 635 ff).

Hushållsskola H L Lundh, Praktiska hushållsskolan i Göteborg. Ett hundraårsminne, Göteborg 1965. Enligt Nationalencyklopedien är hushållsskola en sammanfattande benämning på lanthushållsskola och yrkesskola för husmodersutbildning.


Kapitel 35 PENSION OCH FÖRSÄKRING

Krigsmanshus och invalidkår Krigsarkivets beståndsöversikt 1 s 45, 177, 203, del 7 s 423,425, 436 ff, 453 ff. Invalidhuset i Uppsala Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd s 437.

Pension Sune Eriksson, Folkpensioneringen (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 629 ff). Cristina Wahlström, 1997, s 92 f, 203 not 2.

Riksarkivets gallringsbeslut 56(1963) föreskrev total utgallring av ortsombudens handlingar.

Försäkringskassa Statliga myndigheter 1986 s 109.


Kapitel 36 RÄTTSHJÄLP

SOU 1965:13 Betänkande med reviderat förslag till lag om rättegångshjälp.

SOU 1977:49 Rättshjälpsutredningen.


Kapitel 37 ÖVERVAKNING OCH FRIVÅRD

SOU 1967: 20 Den statliga länsförvaltningen s 104 f.


Kapitel 38 NYKTERHET

August Åman, Alkoholistlagen och kommunerna samt dens. Kommunalt veto och Brattsystemet (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 236 ff)

Lennart Johansson, Systemet lagom, avhandling vid Institutionen för humaniora i Växjö 1995 behandlar debatten om rusdrycksförbud under 1910-talet.

Svante Nycander, Svenskarna och spriten. Alkoholpolitik 1855-1995, Sober förlag 1996. Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd, 1997 s 429 ff (om Uppsala).

Länsnykterhetsnämnd Brändström, Grimlund, Ricknell, Län, landsting, kommun, 1972, samt SOU 1967:20 Den statliga länsförvaltningen, som också behandlar intendent för utskänkningsärenden s 105 f.


Kapitel 39 ARBETSMILJÖ OCH ARBETSMARKNAD

Yrkesinspektion Riksförsäkringsanstalten publicerade 1940 Yrkesinspektionen 1890-1940, Arbetarskyddsstyrelsen utgav Från yrkesfara till arbetsmiljö, yrkesinspektionen 100 år 1990; båda innehåller historiker.

SOU 1946:44 Den offentliga arbetsförmedlingen under krigsåren ger allmän historik.

Arbetslöshetskommitté se Bengt Svensson, Kommunerna i det industriella genombrottets samhälle (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 194).

Länsarbetsnämnd Brändström, Grimlund, Ricknell, 1972 samt SOU 1967:20 Den statliga länsförvaltningen.

Blocksystemet Britt Liljevall, Vänersborgs historia III (1994) s 87.


Kapitel 40 BRAND- OCH CIVILFÖRSVAR

Brita Englund, Brandväsen (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 155, bild av brandkår s 78 f).

Civilförsvarsbyrå PM av Nils Nilsson i Riksarkivets ämbetsarkiv.

SOU 1947:10 Betänkande med förslag rörande civilförsvarets organisation m m beskriver systemet men ger ingen direkt historik.

SOU 1958:13 Civilförsvarets administration i länen, betänkande av 1953 års civilförsvarsutredning (PM Ing. II 471/59, 822/59 av N Nilsson och O Rosengren.

Landstormen Björn Holmberg, Arméns förband, skolor och staber, 1993, s 100 samt Krigsarkivets beståndsöversikt 5 s 645 ff.

Civilbefälhavare och civilområde Statliga myndigheter 1986 s 81, Krigsarkivets beståndsöversikt 3 s 189, 192.

Hemvärnet 1940-1990. En jubileumsbok. 1990.

Motorbåtsflottilj: Göteborgs frivilliga motorbåtsflottilj. Historik 1913-1938.

Informationsstyrelsens länsombud o. Fjällräddning: förteckningar i Östersunds landsarkiv.


Kapitel 41 ENERGI

Gas Hundra år med kommunalförfattningarna s 141. Arne Kaijser, Stadens ljus, etableringen av de första svenska gasverken, Linköping 1986.

Vattendomstol Statliga myndigheter 1986 s 18. Sveriges Nationalatlas, Infrastrukturen.

Oljecisterner: Ulf G Eriksson & G Klasson, Historien om Uddevalla , 1995, s 149, i övrigt Statliga myndigheter 1986 s 291.

Elektrifiering se Bengt Svensson, De första kommunala industriföretagen (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 142).

Kontrollant för undersökning av eldfarliga oljor PM av Nils Nilsson 1959 (ing. II 532 i Riksarkivets ämbetsarkiv).


Kapitel 42 LUFTFART

Arméns och marinens flygväsende 1914-26 Krigsarkivets beståndsöversikt 1 s 94, 113, 257, 327, 332.

Lufttrafikkommittéens betänkande och förslag angående reguljär lufttrafik 1921, s 92 om flygskolor. SOU 1966:34 Luftfartsverkets ekonomi och organisation; historik 1922- s 20 ff.

Sveriges Nationalatlas: Infrastrukturen.


Kapitel 43 KULTUR, IDROTT, FRITID

Allmänt Sveriges kulturarv. Att förvalta det förflutna utg. av Svenska Institutet i samarbete med Riksarkivet, Kungl. Biblioteket, Riksantikvarieämbetet och Svenska Museiföreningen, 1998.

Bibliotek Bengt Svensson, De kommunala bibliotekens framväxt (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 690, 719 ff).

Arkiv Sven Lundkvist, Riksarkivarierna och landsarkivorganisationens tillkomst och Lars Rumar, Historievetenskapens forskningskliniker (i Arkivvetenskapliga studier 6, Stockholm 1987).

Skara skolscen art i Göteborgs-Posten 13/11 1999

Idrott, fritid Lars Gellerstedt, Kommunerna och fritiden (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 695 ff). För Uppsala se Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd, 1997, s 200. Bild av Trosa badanstalt i Hundra år med kommunalförfattningarna s 174. Planteringsnämnd m m i Uppsala enligt Wahlström s 50, 72, 102 ff, 111.

Landsantikvarie Brändström, Grimlund, Ricknell, Län, landsting, kommun,1972, s 120.


Kapitel 44 INTERNADMINISTRATION OCH SERVICE

Förlikningsmän Statliga myndigheter 1986, Nationalencyklopedien.

Löne- och personalnämnder Sven Olof Dahlman, Den kommunala arbetsmarknaden (i Hundra år med kommunalförfattningarna s 386).

Cristina Wahlström, Rätt Råd Kraft Dåd s 113 ff, 365 ff (om Uppsala lönenämnd m m).


Kapitel 45 STUDIESTÖD

SOU 1963:48 Studiehjälpsutredningen, SOU 1971:87 Studiemedelsutredning.


Kapitel 46-61 FÖRSVARETS REGIONALA OCH LOKALA ORGANISATION

Krigsarkivets Beståndsöversikt:

Del 1. Centrala myndigheter. 1987 (Meddelanden från Krigsarkivet XI:1).

Del 3. Militärområden o dyl. Försvarsområden. Inskrivningsområden. 1994 (Meddelanden från Krigsarkivet XV:1).

Del 4. Svenska regementen - infanteri och pansar. 1994 (Meddelanden från Krigsarkivet XV:2).

Del 5. Svenska regementen - övriga (kavalleri, artilleri, luftvärnsförband, ingenjörtrupper, signaltrupper, träng-, intendentur- och tygtrupper, kustartilleriregementen). Finska regementen (-1809), tillfälliga förband, landstorm, hemvärnsområden. 1994 (Meddelanden från Krigsarkivet XV:3).

Del 6. Flottans regionala och lokala enheter (inkl. Lotsväsendet). Flygvapnets regionala och lokala enheter. 1994 (Meddelanden från Krigsarkivet XV:4).

Del 7. Fortifikationens regionala enheter, fästningar, skolor, fabriker och förråd, miloförvaltningar, sjukhus, FN-förband m fl enheter i internationell tjänst, diverse arkivbildare, stiftelser och fonder. 1994 (Meddelanden från Krigsarkivet XV:5).

Herlitz, Carl, Svenska arméns regementen. 1970.

Herlitz, Carl, Den svenska armén 1882-1982, Organisationens utveckling; i Kungl. Svea Livgardes historia. VI. Biografiska uppgifter om regementsofficerare 1903-1981, 1983, s 389-403.

Holmberg, Björn, Arméns förband, skolor och staber, 1993.

Svenska försvarets rulla.